Soran Ismail: "Jag kan inte vara intolerant mot de intoleranta för då är jag som dem."

Nu är det kväll och jag har gjort min läxa. Ska strax borsta tänderna och krypa ner i sängen men tänkte först skriva här en sekund. Har förvaltat dagen på ett skapligt vis, fick in en promenad framåt kvällen, något jag helt glömt bort när dagen började.

 

Min läxa har inneburit att schemalägga min tid, eftersom jag tenderar att inte utnyttja den effektivt och blir stressad över att jag felprioriterar vilket är en symptom på de krav jag ställer på mig själv och omgivningen. Så läxan är att ha ett schema och att följa detta. Imorgon blir det uppföljning och på tisdag blir det intervju på en potentiell praktikplats vilket jag ser fram emot enormt. Vill inte skriva mer om den eftersom inget är säkert och jag har bestämt mig för att inte ta ut något i förskott vare sig det är positivt eller negativt

Det är natt och jag tänkte kura ihop mig i sängen med datorskärmen riktad mot den för att börja se The Big Bang Theory. Har enbart sett episoder om jag råkat slå på tvn vid rätt tillfälle så tänkte ta och beta av ordentligt nu. Spenderade kvällen med två vänner som har väldigt många serier igång samtidigt och jag som typ enbart kör Sherlock om och om igen känner att jag borde vidga mina vyer en aning. Big Bang Theroy känns passande eftersom jag gillar intelligensnördar i alla dess former.

 

Jag känner något litet stick i halsen och en sån där halvtunn dimmslöja i huvudet, som om man kanske blir förkyld någon gång inom de närmsta tre dygnen. Tradigt. Får bli skogspromenad och extra spenat imorgon så jag håller huvudet klart till praktiken.

 

Jag kan inte skriva något om detta nu, kanske inte på ett tag för jag blir så jävla arg när jag ska försöka formulera något. Det känns viktigt att skriva. Viktigt att visa att det inte är okej. Men just nu orkar jag faktiskt inte motivera mig. Idag får det räcka med att bara skriva att detta är förjävligt. 

Tänkte fixa lånekort på Malmö Stadsbibliotek idag. Har letat efter två böcker av Robert Harris som inte finns i Staffanstorp, men när jag sökte i Malmö hade de givetvis båda två i olika versioner. Har en grej för mig, att när jag läst en bok av en författare som jag aldrig läst tidigare och som jag tycker är bra så betar jag av alla böcker som hen skrivit. Ibland är det rätt många, ibland bara några stycken och ibland går det inte att hitta böckerna på vårt lokala bibliotek. Men tänkte i alla fall att nu jäklar ska jag införskaffa det där lånekortet så jag kan beta av de böcker jag har kvar av Robert Harris.

Jag älskar Comviqreklamen när Karim ska lära Krister sjunga.

 

 

Pojkvännen och hans träningskompisar är i farten. De testar olika utegym i Malmö och sätter ihop filmer och detta är deras senaste hopkok. De försöker göra street workout mer uppmärksammat genom att delta på olika events.

 

 

Det är eventuellt så att jag får praktikplats. Det känns kul. Allt är inte riktigt bestämt men jag håller tummarna och hoppas på det bästa. Woopwoop!

Jag är en naiv person. Ja, det är jag. För jag trodde inte att jag bodde i ett land där nyheter om upptäckt kartläggning av etniska minoritetsgrupper hos polisen kunde figurera på förstasidan i tidningarna. Jag är naiv som förbluffades över att - när en bomb exploderade vid vår gata - det var folk som sa "Ja men det är ju där romerna bor" och "Det var ju bara en tidsfråga innan detta hände" och jag är naiv som blev äcklad över dessa kommentarer. Och jag förundras över att jag är så FRUKTANSVÄRT naiv som aldrig riktigt förstått debatter gällande frågor om etnicitet. Jag har sett det som bortslösat eftersom jag vuxit upp i en skyddad värld där det är 'jag, du och vi tillsammans', istället för 'vi och dem och de kan vara farliga'. Jag är naiv som tror att jag bor i ett land där folk ska känna sig välkomna. Jag är naiv som språkar för feminism (vilket för mig är liktydigt med jämställdhet), tror att jag lever i ett land där vi är på framkant i frågan när jag egentligen inte har nån uppfattning om hur det ligger till.

 

Jag är naiv som tror att kartläggning av folkgrupper är sådant som händer på film eller slutade ske vid 00-talet eftersom vi lever i en modern värld där alla ska ha rätt att röra sig fritt utan andras vaksamma ögon på sig. Jag är naiv som inte förstått att samhället hellre lägger energi på att det ska vara billigt att bygga en uteplats och anlita städhjälp än att se till att nyinkomna flyktingar har ovillkorlig rätt att uppsöka vårdcentraler när de blir sjuka.  

 

Jag är naiv som inte fattat att vi bara sopar framför vår egen dörr. Sköt dig själv och skit i andra. För jag är naiv som tror att samhället jag lever i ser till FOLKETS bästa, dvs. ALLA DE FOLK som bor här. För vi ÄR olika. Vi HAR kulturskillnader. Vi LEVER olika. Men vi KAN välja hur vi ska bemöta andra. Sköt dig själv och sköt din nästa.   

 

Jag är naiv som tror att bara för att jag skriver här ska jag kunna ändra på någonting, och jag är naiv som tror att min åsikt ens är den bästa sett ur ett folkrättsligt perspektiv. Jag är naiv som ens överväger om jag ska publicera detta på min blogg, rädd för att någon som inte tycker som jag ska sätta sig på mig och babbla bort mig med argument som jag inte tänkt på, siffror jag inte läst och statistik jag inte gett mig i kast med. Men jag inser också att jag faktiskt tycker som jag tycker. Jag tycker att mitt land ska vara Ett Land, istället för Vårt Land. Ett land som vi alla ska vårda och ta hand om, både miljön och dess invånare. Ett land som aldrig kan ge den ena personen mer rätt att vistas i än den andre. Ett land där vi jobbar för att göra det hållbart för alla som bor här, vare sig de kom hit för femtio år eller fem minuter sedan. Jag vill leva i Ett Land. Jag tycker att vi skrotar Vårt Land och börjar jobba för Ett Land - Ett Land som kan vara ett föredöme för andra länder, som också vill vara Ett Land.

• Arthur Conan Doyle - Sherlock Holmes äventyr del 2
• Audry Niffenegger - Tidsressenärens hustru
• Eliot Patison - Dödsmantrat
• Kiran Desai - Kalabalik bland guavaträden
• Nick Drake - Nefertiti (Dödsboken)
• Nick Drake - Tutankhamun
• Yann Martel - Berättelsen om Pi
• Jennifer Lee Carrell - Shakespeares hemlighet
• John Boyne - Myteriet på Bounty
• David Wroblewski - The story of Edgar Sawtelle
• Steve Berry - Den tredje hemligheten
• Thomas Harris - När lammen tystnar
• Thomas Harris - Hannibal, upptakten
• Robert Harris - Faderland
• Robert Harris - Konspiration
• Robert Harris - Enigma
• Johanne Hildebrandt - Freja, Sagan om Valhalla
• Steven Saylor - Roma
• Robert Harris - Spökskrivaren
• Cecilia Samartin - Drömhjärta
• Ian Sansom - Fallet med de försvunna böckerna
• Ian Sansom - Mr Dixon försvinner
• Neil Gaiman - Stardust

• Fannie Flagg - Stekta gröna tomater på Whistle Stop Café
• Douglas Adam - Liftarens guide till galaxen
• George R.R. Martin - Kampen om järntronen
• George R.R. Martin - Kungarnas krig
• Carin Svensson - Kalenderflickorna
• Conan Doyle - Sherlock Holmes (en studie i rött) <3
• George R.R. Martin - Svärdets makt
• Jenny Diski - Till den skrivande kvinnans försvar
• Neil Gaiman - Neverwhere
• Anchee Minn - Kejsarinnan Orkidé
• Jane Austen - Stolthet och Fördom
• Cecilia Samartin - Señor Peregrino <3
• Anchee Minn - Den sista kejsarinnan
• Jean-Christophe Grange - En mässa för de döda

Har sovit mycket. Och tittat på film. Och tagit det lugnt. Det var fullt i huvudet så jag behövde det.

 

Terapin sätter igång mycket. Jag har huvudvärk var och varannan vecka, glömmert bort de allra simplaste sakerna och gör meningslöst dumma grejer (till exempel så stack jag ut och cyklade och stoppade bilnycklarna i jackfickan så jag fick åka tillbaks och lämna dem, råkade lägga dem i trappuppgången till pojkvännens bostad en annan gång). Jag agerar lite som min mamma gjorde precis efter att hon fått stroken. Saker fastnar inte i hjärnan på samma sätt.

 

Men det fungerar. Det handlar om att göra en omprogrammering och ändra det tänk som präglat mitt liv de senaste 22 åren, vilket är väldigt svårt. Teoretiskt är det simpelt men det finns så många fällor och lönngångar som jag inte visste existerade men som plötsligt gör sig synliga. Så många rädslor som uppdagas och ska tas itu med, så många tankar och känslor som är rotade i en grund som egentligen inte tillhör mig utan som bara har uppkommit på grund av en destruktiv och förvirrad världsuppfattning.

 

Jag vet inte om det är nu jag kommer börja skriva igen, men jag märker att jag börjat spela på gitarren lite mer, använder min röst och har ett behov av att skapa igen. En blogg är kanske inte det bästa sättet men fingrarna arbetar snabbt på ett tangentbord och jag har ett behov av att känna att någon läser, även om det bara är en eller två personer.

 

Lirar lite Skyrim och dricker te. Det är najs.

Idag är det en bra och en dålig dag. Det är en sån där dag då jag automatiskt går in i mitt destruktiva tänkande för att jag inte har något bättre för mig men skillnaden nu är att jag märker det och stannar upp, funderar och kan besluta huruvida jag ska fortsätta deppa eller vara lugn och tillfreds.

 

Socker är ett temporärt sätt att hantera ångest som inte hjälper mig kroppsligen men ack så skönt det kan kännas. Jag ska inte gotta ner mig i problemen men det finns alltid saker att jobba med. Det viktiga är att det går framåt, att jag går framåt.

Låg och läste igår natt och tittar upp och ser den stora, feta spindeln som invaderade mitt rum föregående natt. Jag går upp, hämtar dammsugaren och suger upp jäveln. Den är så stor att den inte hade fått plats om det inte var för sugförmågan som drog in den i röret. Glad över att äntligen ha fångat den går jag för att stänga av dammsugaren, och möts av en exakt lika stor spindel som sitter på golvet precis bredvid dammsugarslangen så jag suger upp den med, fort som fan och går sedan in ett varv på mitt rum igen för att dubbelkolla alla hörn och skrymslen. När jag för andra gången sett till så att det är spindelfritt och vänder mig för att stänga av dammsugaren igen och då kommer en till spindel, stor men inte lika stor som de andra två och jag suger upp den med innan jag tar en sista dammsugning i rummet innan jag stänger av och kryper ner i sängen. Har dragit ut sängen från väggen för att spindlarna inte ska krypa från väggen till sängen men jag sover ändå med täcket över huvudet och öronproppar (mot ljudet från luftavfuktaren).

Nu har jag satt in en av husets avfuktare på mitt rum. Läste att spindlar inte har något luktsinne så jag fick skrota min första tanke att strö ut nån krydda längs med listerna i rummet som de kanske känner lukten av och inte gillar. Men sen såg jag att de inte trivs där det är torrt eftersom tillgången till mat finns i större utsträckning på fuktiga ytor. De använder sig också av sin känsel och avläser vibrationer i marken för att avgöra vart de ska osv.

Så då är avfuktaren helt perfekt - den håller rummet torrt samtidigt som den vibrerar oupphörligt så fort den är igång. Nackdelen är att den låter väldigt högt. Men jag kan ju sova mig igenom bombattentat så då ska jag väl klara av en surrande avfuktare två meter från sängen.

Inatt smällde två bomber i Staffanstorp. Det skedde två kvarter från mitt hem klockan fyra på morgonen och man kan läsa mer om det i Skånskan eller googla. Det är lite märkligt för just denna kväll la jag mig tidigt, vaknade klockan två på natten och märkte att det pågick ett oväder utanför och satte mig för att läsa. Av någon anledning blir spindlar väldigt aktiva när det regnar och därav hade min far fått rädda mig undan två bjässar kvällen tidigare som krälade runt på golvet utanför mitt rum i källaren. Medan jag sitter och läser hör jag hur det trippar på golvet och nu ser jag en spindel till under mitt sängbord som är för stor och för äcklig för att jag ska vilja somna om på mitt rum igen så jag tar mina kuddar och täcket och går upp och lägger mig på soffan.

Klockan fyra rusar mamma upp och blir förvånad av att finna mig på soffan i vardagsrummet, sedan frågar hon mig om jag hörde smällen men jag svarar något osammanhängande och somnar om.

 

När det är morgon på riktigt väcker mamma mig igen och säger "Jag visste det! Det var en bomb!" varpå hon höjer ljudet på tv:n och de regionala nyheterna meddelar att det detonerat två sprängladdningar vid ett hus några kvarter ifrån oss. Mina föräldrar hade båda vaknat av smällen medan jag sov igenom skiten. Snopet.

Idag var en dålig dag ur ett hälsorelaterat perspektiv men jag kommer igen imorgon.

Dagen har varit kämpig och jag är väldigt trött så jag tänkte skriva in en textbit från en låt av Lars Winnerbäck som jag tycker om men så halkade jag in på en annan text som jag aldrig läst eller hört och blev lite förvirrad och förvånad. Det kan ju vara för att jag är trött eller har livlig fantasi eller väldigt mycket båda delarna men texten till låten Visan om Frukosten är bara snusk rätt igenom.

 

 

När jag läser detta en annan dag kommer jag säkert tycka att jag är omognast i världen som drog sexuella parralleller men just nu tycker jag bara "Ööeh fan vad äckligt."

 

Har inte ätit något socker idag. Det är big steps för mig. Socker har alltid funkat som ångestdämpande för mig och har nu bestämt mig för att trappa ner / sluta helt. Idag funkade det men imorgon blir det antagligen värre.

 

 

 

 

 

Har ordnat lite med designen så förhoppningsvis ska det ge mig lite mer motivation att skriva. Har lite kämpigt just nu med ångest men jag jobbar på det så gott jag kan.