Det är klart, just i denna stund kunde jag mått bättre. Kroppen är i dålig form både på grund av taskig mathållning och noll motion. Men det är väl sådant som handlar om prioriteringar, man får sig själv att skylla om man inte lyckas maxa. Huvudet är lite fullt just nu och även om jag vill mycket springer munnen före och lovar bort saker som blir fysiskt ohållbara. Typ att jag ska hälsa på min svärfamilj, börjar känna att det är dags nu men så hinner jag liksom aldrig och det gör mig så frustrerad. Jag vill ju se den andra sidan av denna underbara människa som jag numera kan kalla pojkvän, se hur han är i förhållande till sina nära och kära. Men som vanligt när jag har mycket i rullning samtidigt blir det för mycket och jag lovar mig åt höger och vänster och så slutar det med att jag ligger i fosterställning över badrumsgolvet med duschmunstycket mot bröstkorgen i några minuter. Oj vad dramatiskt det låter, egentligen handlar det främst om att dbli varm och go, inte något annat.