Trodde först att det var en sticka i foten och sedan en vårta och brydde mig inte. När jag vaknade med händer och fötter fulla med röda prickar nojade jag som tusan. Men efter att ha ringt sjukvårdsupplysningen, googlat och besökt vårdcentralen liknar det höstblåsor. Härligt att få uppleva den mänskliga versionen av mul-och klövsjukan. HOHOHO! Som jag har längtat!
Det stör mig inte mer än det faktum att det kliar - och den ytliga delen inom mig börjar förståss gå bananas eftersom det idag har spridit sig från fotsulor och handflator och satt sig runt min mun också, men jag attackerar med aloe vera i gelform och tänker på de som har det värre. Det smittar inte och det är huvudsaken - nu när jag har ett jobb som jag tycker om vore det illa att orsaka en mindre epidemi på arbetsplatsen redan första veckan.

Annars mår jag prima. Det är lusigt vad livet är fyllt av toppar och dalar och mystiska tillstånd som pricken över allt.