När två människor har barn ihop är de sammanflätade på ett helt annat sätt än vad ett "vanligt" gift par är. När dessa två människor är så totalt olika kan det bli problem. Ännu mer problem blir det när båda är oförmögna att kompromissa, oförmögna att se något annat än till sin egen vinning.
Ska dessa tu verkligen leva tillsammans? Är det värt att dela en vardag som förpestas utav bådas fruktan att inte få sin vilja igenom? Har människan ett behov av att ständigt göra sin egen röst hörd, att slippa lyssna på vad ens respektive har att säga såvida den inte ger det gensvar man önskar?

Det är ett mysterium.