Är både för och emot denna serie. Tycker det är häftigt att den är så originell och "utflippad" men blir samtidigt irriterad på det. Det är givetvis häftigt att Alexander Skarsgård har en biroll i serien eftersom jag är en sån som blir skitstolt stolt så fort någon jag har något gemensamt med (stad, nationalitet, bekant, you name it...) dyker upp i någon form av media. Ytligt, men sant.
Min kära vän Ullegull är helt galen i True Blood och jag önskar verkligen att jag vore detsamma, men det är något som får mig att bli lite irriterad så fort jag tittar på det...

I denna scen får jag både en känsla av irritation och utav stolthet, på grund utav det faktum att Alexander Skarsgård (som spelar en "vampyrviking") pratar svenska med en utav de andra birollsinnehavarna. Det är coolt att de väljer att ha med lite svenska i serien, det får en att känna sig lite cool, typ "jag kan minsann språket de snackar, woop woop". Men å andra sidan så försvinner ju den där häftiga känslan - som man får när man ser en amerikansk serie -när någon plötsligt snyftar till och får tröstande ord utav sin motspelare, båda två pratandes svenska varav den ena så knaggligt att man knappt förstår det ens med subtitles.