Jag bestämde ju mig för att inte vaccinera mig. Men tanken och rädslan för att få det och dö undgår ju inte mitt huvud. Alla snackar om hur farligt det är, om att vaccinet måste vara bra för att annars skulle de inte gå ut med det osv. Men å andra sidan så ska de jag älskar mest inte heller ta någon spruta och jag vill hellre bli sjuk med dem än se alla gå under medan jag står där med vaccinet kringrumlande i min kropp.

Och när det väl kommer till kritan så gör det faktiskt detsamma om jag vaccinerar mig, för innerst inne så vet jag ju att det bara är typiskt mig att oroa mig i onödan. Visst, jag oroar mig för att dö av en jävla influensa ibland men jag har ju redan stressrelaterad ångest sedan dagen jag lärde mig tänka själv, astma och en kronisk blödande tarminflammation (som, om jag har otur, kan omvandlas till cancer) så lite influensa kan väl inte skada? Nej jag tror inte det.
Dör jag så dör jag liksom. Skitsamma om hundra år.