Råkade ta på mig ett utav Syrrans nytvättade linnen (hon är storlek 36 och jag 42) och hon blev skogstokig och grät över att det har blivit helt förstört. Visserligen töjde jag ut det, men det är ju inte så att man ser det. Blir så trött av sådana problem.

Har legat vaken en hel natt för all ångest och så kommer nån och grinar över ett linne. Kan inte låta bli att bli bitter och tänka "Kom igen när din tarm har spruckit" eller "När du vill ta livet av dig så kan vi prata" vilket också är jävligt orättvist eftersom ilandsproblemen måste få finnas för att ge perspektiv.