Idag skulle jag in på bokhandeln och köpa ett kollegieblock, men jag tappade helt fokus när plötsligt Jan Guillou satt mitt i lokalen och signerade böcker. Jag blev helt ställd. Stod bara och glodde och hjärtat började dunka sådär fort som det bara gör när man får en panikattack eller ser en väldigt stor idol.
Jag gick fram till bordet med darrande steg och såhär löd på ett ungefär konversationen:

Jag: Är... är det verkligen du?
Jan Guillou: (ler) Ja, det är det. Ska det vara en julklapp?
Jag: (har inte hört frågan) Min pappa kommer inte att tro mig!
Jan Guillou: (ler och frågar något om boken igen som jag inte minns för jag var helt borta.)
Jag: Hur mycket kostar boken?
Jan Guillou: Det vet jag inte.
Jag: Nähä... men den ska vara till min pappa.
Jan Guillou: Okej. Vad heter han?
Jag: Rikard.
Jan Guillou: Till pappa Rikard. Stavar han det..?
Jag: Han stavar utan C och H och sånna krussiduller.
Jan Guillou: Och från..?
Jag: Emmy!
Jan Guillou: M, M, Y?
Jag: Ja! Du är den första som stavat mitt namn rätt!
Jan Guillou: (ser ut att ha lite halvkul) Vad bra... (han kan ha sagt något helt annat men det märkte jag inte)
Jag: Min pappa kommer att dö!
Jan Guillou: Nämen oj... (minns inte vad han sa men han tyckte inte att mitt uttalande lät riktigt friskt, det förstod även jag trots mitt tillstånd)
Jag: Alltså inte dö på ett dåligt sätt utan på ett bra sätt.
Jan Guillou: (säger något kort, typ 'okej' igen)
Jag: Förlåt, du måste tro att jag är galen.
Jan Guillou: Inte alls (han kan ha sagt något helt annat men jag tror han menade att han inte uppfattade mig som galen)
Jag: (får boken) Jag ska bli som du när jag blir stor.
Jan Guillou: (håller ihop händerna, sätter sig tillrätta på stolen) Då får du skriva mycket. Och läsa mycket. (han ler)
Jag: Ja det ska jag. Tack så mycket.
Jan Guillou: God jul.

Jag går till kassan och märker att hela affären sneglar åt mitt håll och fnissar för sig själv. Jag håller boken hårt tills mina tummar är ömma och svettiga. Kön är hundra mil lång och benen är som spagetti. Jag vet inte hur mycket pengar jag har och jag vet inte hur mycket boken kostar. Tjuvlyssnar när mannen före mig betalar och hör att jag har råd med den. Jag går fram till kassan och får boken inslagen. Darrar på handen när jag lägger pengarna i kassörens hand.

Jag: Förlåt, jag är lite skakig.
Kassören: (ler) Träffat din idol eller?
Jag: Ja. Tack, hejdå.

Jag går ut ur bokaffären och plötsligt börjar det snöa. Allt känns fint, som i en saga.